Fr o m 1 januari 2023 har Stockholms Stad valt att implementera obligatorisk matavfallsinsamling. Insamlingen fungerar så att matavfallet placeras i separata påsar och kärl, tas om hand och omvandlas till nyttig biogas och biogödsel.

Det har ställts in ett brunt 140 liters kärl i fastighetens miljörum där ni som hyresgäster kommer kunna lägga era matavfallspåsar. Papperspåsar för matavfall finns att hämta i en hållare i miljörummet.

Påshållare (se bild nedan) till er lokal avsedd att ha matavfallspåsen i, kommer initialt att finnas i miljörummet. Att sortera matavfall är enkelt men det är viktigt att göra rätt för att avfallet skall kunna användas och för att det inta ska leda till problem med t ex kladd och lukt. Det är jätteviktigt att sprida denna information till alla som ingår i hanteringskedjan dvs från de som skall placera behållare med påse i pentryt, de som skall lägga i matavfallet i påsen, de som ska tömma påsen och de som skall bära ner påsen till matavfallskärlet i soprummet. Om inte alla gör rätt i denna kedja kommer det inte fungera bra.

Läs därför våra tips och informera alla på arbetsplatsen.

Matavfall blir till biogas och ny näring

Närmare 40 procent av det som hamnar i den blandade soppåsen är matavfall. Om matresterna i stället sorteras ut kan de omvandlas till biogas och biogödsel. Biogas används till bränsle för sopbilar, bussar och personbilar.

Biogödsel används som växtnäring till åkermark. Det är också viktigt att försöka minska matsvinnet - 35 procent av alla matrester kastas helt i onödan! Visste du att på fem kilo matavfall kan en personbil köra nästan en mil. Matavfallet från 3 000 personer räcker för att köra en stadsbuss i ett helt år.

Tips hur du hanterar matavfall

Den största miljönyttan gör du genom att helt enkelt slänga mindre mat. Genom att bli bättre på att bara köpa hem det som faktiskt går åt och att äta upp de matrester vi får gör du den största miljöinsatsen.

• Använd påshållaren! Den har hål i sidorna och upphöjningar i botten så att påsen står luftigt. Luft minskar risken för lukt och att påsen ska gå sönder. Hållaren kan hängas på insidan av skåpsluckan, sättas tillsammans med andra sorteringslösningar i utdragbara lådor eller ställas direkt på golvet i diskbänksskåpet.
• Vik ner påsens kant så får du en stabilare öppning. Då minskar risken att matresterna råkar hamna utanför påsen och det blir mindre kladd.
• Låt matavfallet rinna av och använd gärna en vaskskrapa för att få upp det från vasken.
• Låt kaffefiltret få droppa klart innan du lägger det i matavfallspåsen.
• Byt påsen ofta, minst var 3:e dag för att undvika lukt.
• Fyll inte påsen till mer än cirka 2/3 så att den kan rullas ihop och förslutas ordentligt.
• Diska påshållaren ibland.

Om påsen blivit för blöt och du är rädd att den ska gå sönder när du bär den till kärlet så kan du lägga påsen i en annan matavfallspåse. Det är viktigt att du inte använder en plastpåse, plast förstör rötningsprocessen som gör att matavfallet ska kunna bli biogas och växtnäring till regionens åkerbruk.

Informera städpersonalen om hur ofta påsen skall bytas, var den skall placeras dvs i rätt kärl i soprummet samt att påsen inte får läcka när den bärs ut från lokalen till soprummet. Lämpligen används ett särskilt kärl för detta t ex en hink/svabbhink eller dylikt.

Frågor?

Har ni några frågor angående matavfallsinsamling, kontakta stockholm@remondis.se.

Ladda ner informationen som pdf